Rished, ett blivande ½ Mantal.

 

 

År 1804

Ett märkligt flyttlass kommer på den slingriga vägen från Långön.

 

Dragonen N:o 125 Andreas Hjelte (1775-1830) sitter på Grinnebacken med sin hustru Anna Olsdotter (1778-1809)

och svärmor och ser förundrat på det nya bondfolket som skall regera Rished där han lyder under som indelt soldat sedan 1796.

Föga vet han att han kommer att såras i vänstra foten som ”blifwer styfv” i slaget vid Bärby i kriget mot Norge.

Han kommer dock att få en liten usel krigspension till sin död 1830-12-12.

 

I flyttlasset sitter hemmansägaren Sven Olsson från Långön, hustrun Anna Svensdotter sonen Christian med halvsyskonen Maria och Mattias i lasset.

Bakom går de nästan vuxna halvsyskonen Olof och Johannes från första giftet, därefter kommer husmannen Nils Hansson med fru och två döttrar.

 

 

År 1758 – 1803

Sven Olsson (1758-1811-09-09), född på Långön blir vår första anfader på Rished när han flyttar in kring år 1804.

Han gifter sig 3 gånger.

Första giftet blir med Margareta Andersdotter som dör i mars 1795. Bouppteckning hålls 1795-03-15 och där finns barnen;

Barbro           (född 177x)                         En dotter        (född 178x)

Anders           (född 178x)                         Olof               (1785 - 1856-03-03)

Johannes      (1788-10-11)                       Johanna          (179x)

Maria             (1794).

(Johannes och brodern Olof kommer sedermera att ta över Rished Gård)

 

Andra giftet blir med  pigan Karin Andersdotter (17xx – 1802-03-15) och där får de 3 barn;

Anna (f.1796), Mattias (f. 1798).Karin dör sedan i barnsäng vid nästa födsel 1802-03-15.

Karin hade med sig sonen Kristian in i giftet, okänt var sonen tar vägen efter moderns död.

 

Tredje giftet blir med Anna Svensdotter från Långön (1759-1823). De får sonen Christian som föds på Långön 1803-03-21.

Det är denna son som bosätter sig i Dammhålan framledes.

 

 

År 1811

Sven Olsson dör lördagen den 9 september och sönerna Olof och Johannes ärver vardera

¼ mantal.

Ganska snabbt bestämmer de sig dock för att gemensamt sköta gården och dela på allt

men de bor i var sitt hus på gården, 50 meter från varandra.

Då bröderna är närmaste grannar bor småsyskonen och styvmor om vart annat hos dem.

Syskonen får tjäna som pigor och drängar och hjälpa till med alla gårdsbestyren, all arbetskraft behövs på gården.

 

 

År 1834

Rished ägs av Johannes och Olof till ½ mantal, resten ägs av ¼ Hans Sörensson Långeland samt ¼ Olof Andersson.

Husen ligger nere i Risheds by och följande sägs i skiftet 1834;

   Nr 1. Hans Sörensson hade såväl Manhus, Ladugårdshus samt trädgårdar i ett fullkomligt

             godt skick.

   Nr 2. Olof Andersson utan manbyggnad, men hade en i senare åren uppförd Ladugård med

            Fähus och stall, nytt tegeltak.

   Nr 3  Johannes Svensson och Olof Svensson hafva efter hemmantalet gemensamma

            Ladugårdshus och Manhus med en liten kökshage.

 

 I skiftesprotokollen från 1834 nämns vidare bla;

Elias Olsson i Germunneröd och Christen Olsson i Amhult begjärde till protokollet att gamla gång- och kyrkvägen får begagnas hädanefter sådan den ligger på gamla Inägs Chartan.

Detta bestriddes af Rishedsägarna, som åtog sig anlägga Kyrkväg för dessa grannar öfver nuvarande soldattorpet fram om byn och vidare till Långelands gräns, utan minsta men för dessa grannar.

Johannes och Olof Svensson viste därtill på plan emellan de tvenne på det sätt att Olof Andersson, som hade sämsta husen kunde afflytta till Ödegårn och sist utvistes plan för nya Soldattorpet, hvarvid sig nu infunno, som Krone Fullmäktig Krono Länsman Olsson och å Krono & Regementets vägnar Fältväbeln Hr. Napoleon Ekstrand, enligt förordnande.

 

Soldattorpet skulle flyttas och erbjudas ny mark som inte störde skiftet. (Slätten)

 

 

År 1819

Christian Svensson står som ”bräcklig” i kyrkoböckerna men klarar livet vilket inte alltid var att räkna med.

 

 

År 1823

Styvmor Anna Svensdotter dör hos styvsonen Olof där även Christian bor.

Johannes är gift med Katarina Olasdotter sedan 1816 och har barnen Sara (1817), Beata (1819) Mattias (1823 men dör tidigt), Alexander (1825-1826), Alexander (1827-1829).

Katarina skall dock själv dö vid 1827-1829 och lämna Johannes med barnen Sara och Beata.

 

 

 

År 1826-1830

Johannes köper mark av brodern Olof i ”Risheds By” och slår samman gården till en enhet.

Därefter gifter Johannes om sig år 1829 med Anna Kristensdotter från Tryggö som sedan skall ge honom Charlotta (1832), August (1834), Britta (1838),

Juliana (1840) och dottern Maria (1844)

(Sonen August blir far till Johan (1882-08-09) som är far till Hildur (1917-02-07).)

 

Halvbrodern Christian är dräng hos Johannes mellan 1827-1828.

Slitet och hans ålder gör dock att han vill ha eget liv med stuga och jordbruk.

 

Bild på hur ett enkelt hus kunde se ut kring denna tid. (Torpet är ej från Rished)

Det var ofta primitiva stugor som tex kunde flyttas med ägaren.

Det var kallt, fuktigt och bistert i stugorna och bekvämligheterna var sparsamma i stugorna.

Fastighetskatt betalades bla på antalet fönsterrutor och dess storlek vilket gjorde stugorna mörka. Att man eldade med det man hade gjorde dem även sotiga och rökiga

 

 

 

Dammhålan

 

 

Christian Svensson ber att få arrendera mark av halvbrodern Johannes som anvisar honom till Dammhålan som vid denna tid ligger vid ”landsvägen” som löper från Bergvik in mot Hogli, förbi Grinlét och upp mot Evjen och Evjemyren där folk bor i små stugor.

Christian blir ”Förpantare” å 5 riksdaler och 4 Marker och arrendator till marken.

Äppleträd planteras och ett litet hus byggs, därtill en liten ladugård bredvid för djur. Jordkällare byggs i ”Dalen” där beteshage finns och där djuren kan beta.

Det är ett knappt liv under hårda förhållanden och förmodligen får Christian städsla som dräng hos halvbröderna Johannes och Olof på Rished Gård för att klara uppehället emellanåt.

 

 

 Du står nu vid den arme Christians hus där vägen gick förbi huset mot torpet Evjen.

Nere i  ”Stämhauen” glittrade vattnet från dammen som dämdes upp för de bägge kvarnarna vid Rished/Bergvik.

Inga träd fanns, bara karg grå bohuslänsk granit med små jordplättar mellan bergen.

 

 

Christian gifter sig med Kristina Eriksdotter född 1809 som har med sig svärmor (född 1773) in i huset.

Den 10 oktober 1837 föds sonen Samuel Kristian och 1841 föds en dotter under de knappa förhållandena.

Hustrun Kristina dör 1853-04-21 och då avflyttar svärmor.

Christian gifter om sig med Eva Beata Mathiasdotter från Bro, (född 1811) som har med sig sönerna Karl (1849) och Julius (1852), de får en dotter 1857 men som dör 1859.

Christian dör genom en olycka 1859-07-04 och styvsönerna flyttar till Stensjö/Skörboheden. 

Den äkta sonen Samuel Kristian emigrerar 1863 till Norge, vidare öden okända.

 

 

År 1880 – 1890

 

1/16 Mantal Dammhålan bebos enligt kyrkoböckerna av;

 

Stenhuggaren Andreas Magnusson (född 1861-10-21), gift 1865 med Brita Sofia Johansdotter (1838-02-17).

Andreas dör år 1881.

Innan dess får han barnen;

Thekla Jacobina                   (1864-02-23)

Carl Maurits                         (1865-06-10)

Johan August  (1869-01-12)

Magnus Rudolf                     (1874-06-09)

Ernst Edvin                          (1880-03-02)

Emma Ottilia                        (1871-01-30)

 

 

Vad som händer i Dammhålan mellan Christians död 1859, sonen Samuel Christians emigration 1863 och till nuvarande ägare Andreas Magnusson kring år 1880 vet jag ej något om.

 

 

 

Mats Andersson, Rished, 2007