Stavfelen är medtagna, texten är dock renskriven till dagens svenska skriftspråk för att lättare kunna läsas, (Den tidens svenska skriftspråk är svårläst pg "hög-travigheten")

 

Rished 1834 Laga skifte                                                                                  

 

År 1834 den 19 September inställde sig undertecknad Lantmätare i Risheds by, belägen i Bohus län Sotenäs Härad och Askums Socken, för att, tillfölje af nedan intagne förordnande, verkställa laga skifte på alla ägorna till denna samfällighet, hvarvid efter å predikstolen i Askums Kyrka uppläsen kunggörelse sig inställte:

Delägarne

   För 3/8 dels  Mantal Krone Skatte         Sökande Johannes Svensson

   För ¼ dels     Dito                                  Hans Sörensson

   För1/4 dels    Dito                                  Olof Andersson

   För 1/8 dels   Dito                                  Olof Svensson

 

Av rågångarne infann sig från Stensiö Anders Jonsson från Stensjö, som tillgränsar i öster.

Från Långön  Christian Olsson, som tillgränsar i nordost och från Ron, Cristjan och Lars

Andersson, tillgränsar i Norr.

 

Som Gode Män hade på kallelse tillstädeskommit Landtbrukaren Herr O Dahlbom och Sven Hansson från Gidderöd, hvilka aflagt den föreskrifne God mans Eden.

 

§1.

För förut antecknade parter upplästes efter skrefne för undertecknad Lantmätare meddelade förordnande jämte den derom gjorda ansökning, så lydande:

   Allra ödmjukaste ansökning !

   Om förordnande för Herr Lantmätare N Qvist att verkställa laga skifte å alla ägorna å hela

   Skatte Hemmanet Rished i Askums Socken af Sotenäs Härad emellan mig och öfrige       

   grannar, derom anhålles allra ödmjukast. Johannes Svensson  

 

   Beslut:

   Herr Commisions Lantmäare N Qvist förordnas i anledning af inneliggande ansökning, att i 

   laga ordning skifta Hemmanet Rished i Askums Socken, görande bevis öfver emottandet af

   detta beslut, som nu till Herr Lantmäteren öfverskickats, hit inändas.

   På Landhöfdinge Embetets Wägnar

   E Engström O H Holmgren

 

§2.

På fråga af skiftesmannen, om något jäf i enlighet med 10 § af 13 cap. Uti Kongl. Skiftes Stadgan emot honom eller Gode männen vore att anmäla, svarades af alla nej, och inte varken undertecknad Lantmätare eller någon af Gode männen med sig att de i jäfsförhållande stodo till någon af närvarande parter.

§3.

Uppå af undertecknad Lantmätare gjord förfrågan huruvida någon Charta öfver samfälligheten vore att tillgå, företeddes den af Lantmätaren A W Seinknecht år 1799, öfver Rished upprättad Charta öfver Inägorna hvarå ingen fastställelse var tecknad.

Denna Charta befanns väl i godt skick men skulle med kedje mätning undersökas huruvida den var säker att nyttja vid denna skiftesförrättning.

Äfvenledes framlemnades Charta öfver detta med flera hemmans utmark upprättad 1820, hvilken vunnit Häradsrättens fastställelse året efter, å hvilken detta hemmans utmarks lott ses under eget lottnr, och kan vid denna delning vara nyttig,

då den blir afcopierad och med inägorna och öfrige ägor sammanfogad.

   

§4.

Vid Lantmätarens efterfrågan om Rågångarne mot angränsande voro ostridiga, eller på något ställe tvist underskapade, svarades af alla Nej, hvarför öfver rågångarne framdeles skulle upprättas Rågångs-protokoll.

 

§5.

Ägarne af Ron Cristjan och Lars Andersson påstodo, såvida Risheds ägarne derom vore ense utbrytning af dels uppodling inom Risheds område, hvilket bestriddes af Risheds ägarna såvida icke Rons åborna toge underlaget i äfjin.

Hans Sörensson påstod äfven ägo utbyte å nu varande Soldattorpet som liggande invid Inägorne och med dem har gemenskap och utan sammanhang med utmarken.

 

§6.

Lantmätaren och Gode Män åtföljda af ägarna togo ägorna i ögonsikt, hvarvid befanns inägorna dels undergått många förändringar, dels icke efter mätning med kedjan till sina ----linje riktig, äfven hela kohagen afmätt, likaledes påstod Hans Sörensson ett stycke mark i Norr om ”ögålane”, hvilket ägarna af Ron nu innehade, tillfölje häraf, kommer ny ägoaffattning att företagas och tveste parten  afmätas, samt rågångarna då beskrivas: och kommer delägarna att efter hemmanstalet utgöra handräckning under mätningen.

 

§7.

Såväl Risheds som Rons ägare afstodo från det i §5 nämnda ägo utbytet.

Vidare var icke att andraga utan skall delägarna genom kunggörelse underrättas då ägo affattningen kommer att ske och gjöromålet vidare handlägges; betygar på ämbetets vägnar.

Nikolaus Quist

Förestående protokoll är för oss uppläst försäkras af

Rished den 19 September 1834

Hans Sörensson, Johannes Svensson, Olof Andersson, Olof Svensson

Bevittnas    O Dahlbom, Swen Hansson  Gode Män

 

Taxerings- och Beredningsprotokoll

 

År 1834 den 13 oktober sammanträdde undertecknad Lantmätare med i protokollet för den 19 September här ofvan antecknade jordägarna i Rished, jämte samma Gode Män, hvilka blivit till denna dag kallade , för att, sedan mätningen nu blivit  å alla ägorna upprättat; de laga skiftet föregående öfverläggnings-ämnen företogs som följer:

 

§8.

Den nu upprättade nya Chartan företeddes, jämte öfriga handlingar, hvarvid hvar och ens förut innehavande hade legat blifvit observerade.

 

§9.

Sedan Storskiftes Chartan öfver utmarken blifvit fastställd hade ägarna af Rished och Stensiö öfverenskommit om förändring dem emellan efter linjen O i Chartan, med det villkor att Watersröds ägare skulle ha sin torfväg öfver

Stensiös ägor.

 

§10.

Oaktat både skiftesmannen och Gode Männen ansåggo utbyte mot Ron nödvändigt, för mera förmånliga figurer och mindre stängsel, fastnade Risheds ägarna i den öfverenskommelse som §1 i protokollet för den 19 September förmäler, eller att gränserna skall förblifva sådana de nu befinnes och å Chartan äro tecknade.

 

§11.

 Uti åker och äng blifver förra hösten delningsgrunden, men i alla odlingsmarker och hela öfriga utmarken blifver hemmanstalet delningsgrund, med vilket alla jordägarna förklarade sig nöjda.

 

§12.

Alla vägar till angränsande byar, äfvensom lägenheter, vid kvarnarna för Rished samt de tvenne vatten dyen i södra gärdet afräknas från delningsmrken, äfvensom väg till nya soldattorpet, likaledes öfverenskomms att för uppdämning äger rum den tid på året förvattningarna tillåter.

Sten till kvarndammarna tages närmast finnes och körningen sker den tid på året marken icke deraf skadas, allt som Chartan visar.

 

§13.

Såsom afrösnings-jord skola upptagas hela utmarken utom hvad som bortlämnas till nya Soldattorpet samt odlingarna Hearne och kvarnhearna, äfvensom Edsbacken i Kohagen, hvilka lägenheter jämte Inägorna skall anses som inrösnings jord, efter delägarnas medgivande äfven skall den delen af stämdammen som är tjenlig till ängsmark, som inrösningsjord vid delningen ingå. Torfmossen i Chartan under Nr 100 är samfälld och skall vara bortskavd inom 3 år, varefter ytan blir markägarens och för väg dertill under åren förbehålles.

 

§14.

Ägograderingen företogs härefter på marken uti alla delägarnas närvaro, då bästa ägorna åsattes 1grad och de sämre i proportion därefter, hvilken taxering uti ägobeskrifningen först med blyerts infördes, för att därefter vid dags slut, för jordägarna uppläsas, justeras och i Hafde Förteckningen införas. Graderingen fortsatte hela denna och påföljande dagen och slutade om aftonen.

 §15  Den 15 oktober.

Sedan jordägarna och Gode män åter sammanträdt upplästes ägo graderingen, med bläck infördes och är erkända af jordägarna, utom 102 i kvarneheden som delägarna överenskomms att från skära ett stycke utmed gärdesgården till 4-rde gr med det villkor medgav Hans detta, att öfriga behåller ett värde 13/4 dels grad hvilket bestriddes av Johannes Svensson, hvilken ändrade 102 till 2-dra graden.

Äfven anmärkte Johannes Svensson att Nr 18 äng i ögåln borde upphöjas, äfvenledes att 125 i ”Berge” borde nedsättas, samt att 23 23a borde höjas från 13/4 till 11/4 eller från 3½ till 5 efter ---.Olof Andersson ansåg odlingslägenheten i hans nummer 66 för högt taxerad och nedsättes till 3-dje graden mot det bästa, hvilket bestriddes af Johannes.

 

 

Oaktat skiftesman och Gode Männen sökte att förmå delägarna att förena sig om ofvan antecknade förändringar i taxeringen, kunde intet vinnas mer än att Hans och Olof tillstyrkte den äskade nedsättningen af 135 från 3 till 4 nya graderingen, hvarför parterna afträdde  och förrättningsmännen som tagit kännedom om hvarje äga nummer för sig, fann icke skäl till ändring i den verkställda graderingen och skulle till grund för delningen antagas utom nr 66 Hearne som nedsättes till 3 nya graderingen och hvad upphöjningen af 102 vid Ron, så, och medan frånskärningen skedt af sämre åkern och nersatt till ¼ -del emot det bästa, så får all den öfriga marken Norr om ”bäcken” ett sammantaget värde 13/4 nya graderingen.

 

§16.

Sedan parterna åter inkommit afsades förestående, hvarefter Johannes Svensson afstod med sina förut gjorda anmärkningar i Taxeringen.

 

§17.

Lantmätaren och Gode män åtföljda af ägarna toge hemmans bygnaderna i ögonsigt, för att därefter kunna bedöma utflyttningsskyldigheten i händelse utflyttning till ödegården skulle finnas nödvändig hvarvid befanns att:.

   Nr 1. Hans Sörensson hade såväl Manhus, Ladugårdshus samt trägårdar i ett fullkomligt

             godt skick.

   Nr 2. Olof Andersson utan manbyggnad, men hade en i senare åren uppförd Ladugård med

            Fähus och stall, nytt tegeltak.

   Nr 3  Johannes Svensson och Olof Svensson hafva efter hemmantalet gemensamma

            Ladugårdshus och Manhus med en liten kökshage.

 

§18.

Elias Olsson Germunneröd och Christen Olsson i Amhult begjärde till protokollet att gamla gång- och kyrkvägen får begagnas hädanefter sådan den ligger på gamla Inägs Chartan.

Detta bestriddes af Rishedsägarna, som åtog sig anlägga Kyrkväg för dessa grannar öfver nuvarande soldattorpet fram om byn och vidare till Långelands gräns, utan minsta men för dessa grannar

 

§19.

Om planläggningen kunde icke öfverenskommas, utan skulle undertecknad Lantmätare företaga ägo numrens vidare uträkningoch planläggning, hvilken på flera sätt skulle värkställas, på det delägarnas hvilkor kunde derom öfverenskomma  om den bästa, till detta gjöremål utsattes nu dag den 5-te förstkommande November då äfven Krono och Regements fullmäktige för Soldattorpet flyttning skulle reguleras.

Vidare förekom icke utan slutades dagens sammanträde och parterna hemförlovades.

Rished 15 October 1834. På ämbetets vägnar.

Nicolaus Quist.

 

Att förestående protokoll är för oss uppläst och varder härmed justeradt. Rished samma dag.

 

Hans Sörensson, Johannes Svensson, Olof Andersson, Olof Svensson.

Bevittnas af O Dahlbom Swen Hansson Gode män.

*   *   *   *   *   *   *   *   *   *   *   *   *  *   *   *   *   *

 

År 1834 den 1 November

 

Efter vid sista sammanträdet tillsagd dag, hade nu åter undertecknad Lantmätare sig på Rished inställt och infunnit sig äfven jordägarna Hans Sörensson, Olof Andersson samt bröderna

 

Rished 1834 Laga skifte                                                                                              Sida 5

 

Johannes och Olof Svensson, äfvensom förut biträdande Gode Män Herr O Dahlbom och Sven Hansson från Gidderöd, för hvilka uträknades provisionele planer för delningen , först halfgårdarne emellan (sedan bröderna Johannes och Olof sådant yrkat nemligen att de sköter sin ½-a gård gemensamt utan delning dem emellan), hvarefter plan utviste emellan de tvenne förstnämnda på det sätt att Olof Andersson, som hade sämsta husen kunde både vara kvar i byn och afflytta den samma och sist utvistes plan för nya Soldattorpet, hvarvid sig nu infunno, som Krone Fullmäktig Krono Länsman Olsson och å Regementets vägnar Fältväbeln Hr Napoleon Ekstrand, den förre enligt förordnande af den 25 october och den senare enligt order af 29 october.

 

§21.

Hans Sörensson anmälde till protokollet att han, som före nuvarande skifte hade alla sina inägor uti ett enda skifte och således icke behöfde ingå i nytt skifte med öfrige ägarne i Rished undantagande till de af utmarken inhägnade och dels odlade och dels oodlade antagne Inrösnings-jorden han måtte bibehållas vid sine gamla inägor och underlag för odlingarna der lempligt finnas, på sätt §12 och §8 Kungl. Skiftes Stadgan bjuder.

Olof Andersson påstod samma förmån som Hans Sörensson.

 

§22.

Sedan provisionella planer för såväl Soldattorpets flyttning som delägarna emellan på Rished, förklarade sig Krono och Regementsfullmäktige det ”locala” för nya Soldattorpet vore både godt och tjenligt då Soldattorpet det nya, bhliver jämgodt med det nuvarande, samt att --(hö ?) ersättning gafs intill dels lika äng erhölls å nya torpet.

 

§23.

Samma dags eftermiddag. Sedan jordägarna och Gode män åter med Lantmäteren sammankommit hos Hans Sörensson tillfrågades de samma hvad de hade att andraga mot den utvista planen för delningen.

Hans Sörensson förklarade sig nöjd med den utvista plan att behålla alla förut innehafda Inägor samt fyllnaden af Olof Anderssons förut hafde ögårdsteg efter linien – (w ? ).

Olof Andersson önskade den planläggning att få sitta kvar i byn, erhålla sina förut innhafde Inägor i flaten och ------- samt fyllnaden i ögåln och sedan efter Taxeringen.

Johannes och Olof Svenssöner påstods ------- (föredra ? ) planläggning efter linien O, eller och få sitt ögårdsskifte fram till sig af Olof Anderssons Flate och -------.

 

§24.

Sedan parterna afgivit förestående, sökte Skiftesman och Gode Männen förena dem om en och samma planläggning, härtill användes en lång stund, men, då ändamålet icke kunde vinnas utan ägarna förblefvo hvid hvad de redan anfört afsades följande utlåtande:

Då undertecknad Lantmätare och Gode Männen som under hela förrättningen haft tillfälle taga en noggrann kännedom om Risheds alla ägors locala beskaffenhet, och dervid så mycket mera nu kan sig yttra om sakerna hafva vi gemensamt öfverenskommit derom att, tillstyrka Hans Sörenssons projekt, oaktadt vad föröfrigt han med ville ----- till sig ---, att Olof Andersson borde för sin ägande ¼-dels hemman afflytta byn och taga ögåln samt fägata utmed Rons skillnad till utmarken; Men då icke ägarna härom ordats, utan hållit sig vid sin i §23 omförmälta planer, kan icke förrättningsmännen utan vidare härom taga befattning.     

 

Text.  

Beträffande åter planläggningen emellan halfgårdarna eller Olof Andersson och södra halfgården så tillstyrker förrättningsmannen den af Olof Andersson uppgifna, på den grund  att, Johannes och Olof Svensson för sitt gemensamt ägande halfva hemman ändock erhåller ett vackert och väl inrättat skifte, samt får sina ägor mera fram till sig och dessutom icke mistat något af sina hemmavarande ägor.

Till följd häraf och så vidare icke Olof Andersson skall utflytta till ögålane tillstyrkes Olof Anderssons i §23 uppgifne planläggning.

Rished 1 November 1834. På ämbetets vägnar. Nikolaus Quist. O Dahlbom Swen Hansson Gode Män

Efter uppläsandet häraf anmälde Johannes och Olof Svensson att de var missnöjda med utlåtandet och höll sig endast vid hvad de i §23 anfört, hvilket de ansåg för mest lämpligt. Olof Andersson förklarade sig nöjd med uttalandet. Hans Sörensson var äfven med utlåtandet nöjd. Och som Ägana härom icke kunde öfverenskomma skall handlingarne inom den i Konkl. Skiftesstadgan föreskrifne tid till Ordföranden i Ägodelningsrätten inlämnas, för att, därefter tvisten ägarna emellan afdöma.

År och dag som föruskrefvet här. På ämbetets vägnar. Nikolaus Quist. O Dahlbom Swen Hansson.

 

År 1834 den 12 December inställde sig undertecknad Lantmätare på Rished för att efter en af delägarna i Rished den 15-nde sistlidna November träffad öfverenskommelse enligt tilläggsbilagan ”a”  om förut utvista planläggningen dem emellan densamma på marken utstaka och förlägga skifteslinierna sådana de efter Taxering och uträkning böra vara.  

 

§25.

Sedan genom ägarnas öfverenskommelse ingen af delägarna komma att utflytta byn blifver endast sådant ifråga för Soldattorpet, hvars alla åbyggnader ägarna efter hemmanstalet skola vid ansfvar, och vid ------ påföljd ålägges afflytta nuvarande soldathusen, som de nu befinnes vid nästa vår och skall alla husen vara afflyttade inom ----------- eller senast 24 juli 1835.

Om någon af delägarna uraktlåter sin skyldighet härutinnan ansvarar han efter lag och författningar som utan lagsökning af Krone betjeningen uttagas skall och som Soldaten 1835 kommer att utflytta till nya stället skall Rotehållarne vara skyldiga att köra både hö och säd från gamla till nya stället.

Soldaten erhåller 1836 af ägarna efter hemmantalet 4 ställ (?) välbärgat hö, 1837 erhåller soldaten 2 ställ hö samt 1838 1 ställ. Olof Andersson befrias från denna höhållning och infattas af Johan och Olov Svensson alla 2-nne åren.

 

§26.

Som Edsbacken är inlagd som Inrösningsjord så åläggs Rished delägare att efter hemmanstalet inhägna denna lägenhet ett år efter fastsställelsen, hvarefter alla hägnaderna kommer att efter stängselförordningen ägarna emellan fördelas på det jämlikhet dem emellan må vinnas och vara verkställd inom ett år efter faställelsen.

    

§27.

Som Olov Andersson missadt att dels häfvda och dels behålla brukbar jord i långgärdet och ögålane samt kvarnehedarne och Johannes och Olof Svensson bekommit häfdad och uppodlad jord än de förut innehaft, så åläggs Johannes och Olov Svensson att till Olov Andersson, såvida skiftet vinner fastställelse nästa höst uppbryta på rotehållade linier. Skuren (?) all odligsmarken på nr 61, bearbeta den lämna bereda och göda. Gödningen verkställs med 2/3 fähus och 1/3 stall gödsel, hvaraf 10 lass innehållande 1½ tunnas rymd utgöres 1835. Medium September 10 lass av samma innehåll. Samma tid 1836 och lika mycket eller 10 lass. 1836 vid medium af September ----- lass, om de ej i behörig tid aflämnas, ersättes med 24 ct Banco lasset, -------- betalning utan lagsökning af Kronobetjäningen uttages skatt. --------------------------------------Oläslig mening.

 

§28.

Hans Sörensson påstod gågatan till sin urmarkslott utmed gräns -------- i kohagen samt utmed Rons inägor, hvilket äfven Chartan visar.

 

§29.

Avlopps Diket i inre Heden uppgöres af alla ägarna efter hemmantalet ett år efter fastställelsen.

 

§30

Hvar som källa finns, transport i bergen till ----- har ägarna efter hemmanstalet rättighet taga dem samt väg dit, då icke marken deraf skadas.

 

§31.

Risheds ägare skall efter hemmanstalet å Olof Anderssons tilldelade skifte uppgräfva watten men om sådant genom gemensam gräfning felar äger Olof rättighet begagna vatten der närmast finnes.

Hans Sörensson anmärker att få resa klander mot förutsättningen uppstår bibehållas vid alla sina förra rättigheter af gammal hävd samt blifva fri från all framdeles kostnad i och för skiftets förutsättningar.

Sedan förekom intet utan afslutades denna skiftesförrättning med tillkännagivandet att dem därmed missnöje äger dem kunna klandra hos ordföranden i Häradets Ägodelningsrätt inom 60 dagar härifrån vid förlust af vidare talan, samt upplästes §13 i 18 cap Kungl. Skiftes Stadgan; Betygas till ----   ---- tillförne.

 

På ämbetets vägnar.

Nicolaus Quist

 

Att förestående protokoll är för deltagarna uppläst försäkras af :

 

Rished 13 December 1834

O Dahlbom Swen Hansson 

   

 

Bilaga a

 

 

Wid nogare öfverseende af planläggningen vid Skiftesförrätningen på Hemmanet Rished finner vi undertecknade åbor å berört Hemman afseende den förut utviste plan, då jag Olof Andersson behåller den del mig tillkommer i mellan flaten (?) och resten på ögåden och hedarne; Hans Sörensson behåller sin gamla Nordflate och erhåller fyllnaden i Ödegården.

Johannes och Olov Svenssöner  undfår Södra läget, jämte de åkrar mellan flaten och åkrarna , hvilka Olof Andersson kommer att lämna.

 

Rished den 15 November 1834

 

Hans Sörensson Johannes Svensson Olof Andersson Olof Svensson

Bevittnas: O Dahlbom

 

 

 

 

 

Ytterligare 7 sidor finnes omfattande :    *  Ägobeskrifning, Hafde-förteckning  och Taxeringslängd

                                                            *  Hafde-förteckning öfver Inägo tegarne

                                                            *  Delningsbeskrifning öfver Laga Skiftesförrättningen

                                                                                                                                  

 

   

 

 

 

 

   .          

 

 

 


 [I1]